Jean Donnay – Mannen bakom Glann ar Mor och Gartbreck

Vi på Whiskytower är mycket nyfikna på Glann ar Mor och Jean Donnays whisky så vi tog kontakt med honom för att prata om destilleriet i Frankrike och hans planer för Gartbreck på Islay. Denna lilla intervju är också startskottet för en Glann ar Mor-vecka här på Whiskytower, där vi under veckan kommer att prova och recensera 4 olika whisky från destilleriet.

Jean berättar att planerna med Gartbreck gick mycket bra fram tills helt nyligen. Finansiering är aldrig lätt men den var mer eller mindre klar. Kapacitetmässigt kommer Gartbreck bli 2,5 gånger större än Glann ar Mor, ungefär likvärdigt med Kilchoman. Dessutom kommer man att mälta cirka 20% av kornet själv. När man väl kommit så långt i planeringen slog den stora bomben ned: Brexit! På grund av osäkerheten med att Storbritannien röstat för att lämna EU gör att Jean nu avvaktar vad som kommer hända härnäst. Det bästa som skulle kunna hända, enligt Jean, är att Skottland röstar för självständighet från Unionen med Storbritannien och stannar kvar i EU. Då behöver de inte förhandla villkor för medlemskap med allt vad det innebär. Gartbreck projektet kommer dock att bli av, försäkrar Jean, inte minst på grund av dess fantastiska plats. Dock så vill han för tillfället alltså avvakta Storbritanniens och Skottlands framtid avseende EU.

Jean Donnays destilleri i Frankrike heter Glann ar Mor och det betyder ”destilleriet vid sjön”. Det märks att Jean brinner för kvalitet och det hantverksmässiga i framställningen av whisky. Glann ar Mor har direkteldade pannor och kylningen sker genom wormtubs precis som förr i tiden. Jean påpekar att det inte handlar om någon nostalgi, det har endast med kvaliteten att göra. Det blir helt enkelt bättre whisky, enligt honom. Problemet för Glann ar Mor är att de helt enkelt inte kan göra tillräckligt mycket whisky för att motsvara efterfrågan, så planerna den närmaste tiden är att koka så mycket det bara går för att fylla på lagren.

Jag frågar Jean vad han dricker för whisky förutom sin egen. Han har som många andra Springbank som en personlig favorit. Han menar att det är ett fantastiskt destilleri att besöka om man vill se traditionella metoder rörande whiskytillverkning. Dessutom avslöjar han att han är svag för Lagavulin när det kommer till Islaywhisky, även om han gillar dem alla. Mortlach och gamla traditionella Dalmore ligger också honom varmt om hjärtat. När det gäller Dalmore uppskattar han inte deras ”löjliga” marknadsföring, men menar att gammal Dalmore är riktigt bra.

Jag frågar försiktigt vad Jean anser om kylfiltrering och karamellfärgning av whisky. ”Vi vet inte var karamellfärgning är” säger han bestämt. Kylfiltrering kommer de aldrig att hålla på med, och de kommer aldrig att buteljera sin whisky under 46% ABV. Vissa utgåvor kommer absolut att vara cask strength, eller som han själv uttrycker det natural strength. Under vårt samtal märks det tydligt att Jean Donnay är en man som verkligen brinner för kvalitet och att ingenting får lämnas åt slumpen. Därför är han tydlig med att kylfiltrering och färgning av whiskyn är något han aldrig ens skulle överväga att göra.

Jag tackar Jean för pratstunden och påpekar att jag hoppas att vi får chansen att träffas någon gång. Då berättar han att Symposion har frågat honom om han är villig att komma till Sverige för att hålla några provningar och masterclasses, vilket han självklart är. Min förhoppning är att få träffa honom vid något av dessa tillfällen. För Jean Donnay är i sanning en intressant man med ett brinnande whiskyintresse.

Anders ”Beppe” Bergström