Denna vecka kommer vi på WhiskyTower att fördjupa vår något bristfälliga kunskap på den amerikanska varianten av Whisky. Eller snarare sagt whiskey som det heter ”over there”. Vi beslutade oss för att innan vi har åsikter om Bourbon måste vi prova och försöka förstå denna majs-dominerade dryck.
Hur många gånger har vi, som normalt ägnar vår tid och våra smaklökar åt Single Malt Whisky, hört nedsättande kommentarer om denna för oss maltnördar annorlunda whisky. Vi på WhiskyTower har vid flertalet tillfällen fått frågan om vad vi anser om Bourbon, varför vi nu ägnar en vecka åt denna dryck. Men innan vi går in på dofter, smaker och åsikter är det på sin plats med en liten fakta/historiestund om denna ädla dryck.
“Whisky produced in the U.S. at not exceeding 80% alcohol by volume (160 proof) from a fermented mash of not less than 51 percent corn and stored at not more than 62.5% alcohol by volume (125 proof) in charred new oak containers.”
Fritt översatt är det alltså frågan om whisk(e)y tillverkad i USA på högst 80% alkoholhalt från en mäsk av inte mindre än 51% majs och lagrad vid högst 62,5% alkoholhalt i förkolnade nya ekfat.
Vi noterar direkt att det inte står något om hur länge råspriten måste lagras på nya ekfat. Det innebär i sin tur att borde räcka med en dag och vips har man en dryck som faktiskt enligt definition är whiskey… även om den nog inte är speciellt bra.
Det är alltså tre grundsaker som skiljer amerikansk Bourbon från en skotsk Single Malt:
Säden. Bourbon är en blandning av många sädsorter, där minst 51% ska vara majs (max 80%). Single Malt Whisky får ju som bekant endast innehålla malt från korn.
Ekfaten. Bourbon måste lagras på nya kolnade ekfat, medan Single Malt får lagras på begagnade ekfat.
Lagringstiden. Bourbon har inget minimikrav på hur länge det måste lagras på ekfat, till skillnad från Single Malt Whisky som måste lagras minimum 3 år.
Även om Bourbon definitionsmässigt inte har några krav på tidslängd för lagring av alkoholen i faten, så finns det ändå branschregler för lagringen. Termen ”Straight Bourbon” åsyftar till exempel att whiskeyn lagrats i mer än två år. Dessutom måste det anges på flaskan om lagringstiden varit kortare tid än 4 år. Precis som i fallet med Single Malt Whisky så är det alltid minimiåldern på innehållet som anges på flaskan (en intressant detalj är att reglerna för exempelvis starkspriten rom är precis tvärtom, där man ofta anger den äldsta rommen som används i blandningen).
Ytterligare en sak som skiljer dessa whisk(e)y-sorter åt är att i de flesta länder, inklusive Skottland, är det tillåtet att färga whiskyn med sockerkulör (E150a) – men för Bourbon (även rye whiskey) är det förbjudet. Så en Bourbon har endast fått sin färg från fatet, vilket är intressant då den ofta är väldigt färgrik. Självklart är det användandet av nya och hårt kolade fat som påverkat dess färg.
Till sist har vi ordet ”Bourbon”. Vart kommer det ifrån? Här råder det delade meningar mellan två olika teser. Den första och kanske vanligaste åsikten är att den amerikanska varianten av whiskey fått sitt namn efter det geografiska område i trakterna kring Virginia och Kentucky där drycken först började produceras. Ett område som fått sitt namn efter den franska kungaätten med samma namn.
Den andra tesen är att drycken fått sitt namn efter en speciell ”festgata” i New Orleans som heter Bourbon Street. Whiskeytillverkarna i Kentucky/Virginia tänkte att deras spritdryck borde tilltala invånarna i den franskinfluerade staden New Orleans, som gillade konjak. Precis så blev också fallet och den billiga och goda drycken blev så pass populär att den till slut kallades för Bourbon i folkmun.
Denna vecka kommer vi att sätta våra doftsensorer och smaklökar på prov genom att försöka tränga in i Bourbonens själ när vi kommer att testa 4 olika och väl omtalade whiskeys. Maker’s 46, Buffalo Trace, Belle Meade och Eagle Rare kommer att hamna i våra copita-glas.
På torsdag kväll kommer vi att redovisa våra uppfattningar och våra noteringar. Då kommer du även att få veta vad Jesse James har för koppling till en av whiskeysorterna.