Roger Melander.
Bland sina jäskar och sina ”Pot Stills” står en stolt Destilleri Chef. En man som i år fyller 48 år och som lever sin dröm här och nu – att skapa världens bästa whisky!
Man kan inte annat än imponeras av Roger Melander på Box Destilleri. Han berättar mer än gärna om alla detaljer från vilket korn som används i produktionen till när och varför han väljer att skära ”hjärtat” vid spritskåpet vid just det tillfället och varför vissa fat ligger på en viss höjd eller på ett visst ställe i lagerhuset. Box Destilleri är Rogers stolthet, hans livsverk och hans passion. Det är hans själ och hans hjärta, det ultimata beviset på en mans drömmar, känslor och kärlek.
Vi är 9 entusiastiska whiskybloggare som är inbjudna till Box Destilleri för att under två dagar lära känna destilleriet och den whisky som man framställer. Jag anländer Hotell Höga Kusten någon timme innan de övriga. Jag sätter mig i baren och beställer in en IPA och funderar på vad som komma skall. Många frågor finns där: Hur kommer nya whiskyn ”The Explorer” att vara? Vilka är personerna bakom whiskybloggarna? Kommer det att avslöjas någon saftig nyhet från destilleriet?
Sen dyker de upp, Hasse Nilsson med fyra bloggare i släptåg och Roger Melander med de fyra övriga. Dessa män har nämligen kört alla whiskybloggarna upp i sina bilar från Stockholm. Jag går fram och hälsar på mina blivande kamrater och ser samma frågor i deras ansikten. Alla ser vi med spänd förväntan fram emot vad som komma skall. Hasse är ultratrevlig som vanligt och sätter sig i baren och delar en öl med mig. Jag börjar direkt fråga honom om serien ”The Early Days” som nu börjar närma sig sitt slut, och jag undrar vad som skall komma därefter. Hasse avslöjar att de har planer på en ny serie som går under arbetsnamnet ”The Riverside Collection”. Är fortfarande endast under planeringstadiet, men mitt hjärta slår direkt ett extra slag och jag vill veta mer. Hasse blir nu lite försiktig och det syns hur han funderar vad han kan och vågar avslöja.
Så kommer plötsligt Roger och ber Hasse hämta något i bilen. Så sitter vi där i baren, jag och denne mytomspunne man, Roger Melander. Jag testar och frågar honom samma sak om vad som kommer att hända efter ”The Early Days”. Roger skruvar på sig lite försiktigt och vill inte gärna avslöja för mycket – eller egentligen ingenting. Han konstaterar dock att de håller på att titta på en ny serie, men sen avslöjar han inte mycket mer. Jag får en känsla av att mannen bredvid mig är en man som inte vill säga för mycket innan han är 100% nöjd med det han framställer. Han verkar inte tycka om att prata om det som faktiskt inte finns ännu, det som inte är en reell verklighet. Jag upplever honom en aning blyg men ändå lugn och trygg.
Vi bjuds på en fantastisk middag och allteftersom middagen passerar börjar vi allihop att tina upp, skratten börjar komma och den ena fantastiska historien efter den andra berättas. Och där helt plötsligt börjar Roger ta över föreställningen. Han berättar om sina ungdomssynder och den ena dråpliga händelsen efter den andra. Vi skrattar gott och jag gillar Rogers uppsluppna person. Han är en mycket rolig man som har en underfundig och ironisk humor och ett skratt som smittar av sig. Efter en stund frågar jag om hans familj och hans tidigare liv i Växjö. Då får han något stolt i blicken och pratar mer än gärna om sina söner och berättar om deras idrottsliga begåvningar. Det syns samtidigt i Rogers blick att han saknar närheten till dem. Det finns en sorgsenhet där över att hans livsdröm i Ådalen ligger dryga 80 mil från hans älskade söner. Det finns en kamp där mellan kärleken till sina barn och kärleken till livsdrömmen.
När vi kliver in i konferenslokalen och Roger börjar sin djupa och mycket intressanta föreläsning om whiskytillverkning, blir det tydligt för oss alla närvarande. Framför oss står ett orakel, en perfektionist, ett whiskyhjärta av mycket ovanlig natur. En man som ser sitt uppdrag som en konstart och ett livsverk. Och när vi dagen efter besöker hans egen borg, destilleriet vid Ångermanälven i Ådalen, så syns det att Roger är hemma! Nu är vi på besök hos honom, i hans vardagsrum, och han är otroligt generös mot oss gäster med sin otroliga kunskap och svarar entusiastiskt på våra hungrande frågor. Vad vi fick vara med om i destilleriet och i lagerhusen kommer jag att återkomma till i ett annat inlägg.
Som avslutning konstaterar jag att jag är otroligt priviligierad som fått en glimt av världens kanske bäste whiskytillverkare. En man som ser det som sin livsuppgift att skapa världens bästa whisky – ett arv till oss alla whiskyälskare – och som är beredd att offra för det. Tack Roger för ett underbart besök och tack för den whiskyresa du ger oss med dina fantastiska buteljeringar!