Då var det dags att återigen bekanta sig med en av dessa otroligt duktiga whiskybloggare vi har i Sverige. Samuel Lindlöf som driver whiskybloggen SamuelWhisky (länk). Jag träffade honom första gången i samband med att Box Whisky hade en bloggarträff uppe hos sig i Ådalen. Jag upplevde Samuel som otroligt kunnig och med en underbar humor.
Vi ville lära känna honom lite mer och kontaktade honom för en intervju. Det visade sig att denna konnässör inte enbart brinner för whisky, utan även för Punsch. Det blev en intressant intervju där Samuel berättar om hur allt började med att han höll provningar för whiskyvänner och hur det ledde till att han idag driver SamuelWhisky.
Hej, vem är Samuel Lindlöf egentligen?
Ja ”Vem är Samuel egentligen”? det är inte så komplicerat, jag är doktorand/forskarstuderande på musikhögskolan vid Örebro universitet och innan det har jag arbetat som musiklärare i ungefär fem år. I Örebro har jag bott sen 2004.
Jag kom in i whiskyns förlovade värld på allvar för lite mer än fem år sen, jag hade gjort en hel del privatprovningar för whiskyvänner och nördar i min närhet, blev tillfrågad om jag ville vara provningsledare och hålla i provningar på Bishop Arms i Örebro, gjorde det i ett år, sen började jag som provningsledare på Red Brick i Karlskoga där jag snart är uppe i femte året. 2011 började jag jobba på whiskymässor för Edrington där jag främst tar hand om Connemara och Laphroaig (mina favoriter som jag tycker mig kunna en hel del om). Till slut blev det ganska många bollar i luften och jag kände liksom att jag behövde någon sorts plattform för allt som hade med Samuel och Whisky att göra så då startade jag för två och ett halvt år sen min blogg med det ”fantasifulla” namnet SamuelWhisky (länk till Facebook sidan)
Kan du berätta om ditt ”halleluja”-moment när du upptäckte whisky?
Mitt halleluja-moment var definitivt när jag var med i ett whiskysällskap på folkis och provade Laphroaig Cask Strength, den gamla goa ”Green Stripe”-utgåvan! Ojojoj, vilken känsla, smak och upplevelse, den där feta torvröken tog mig med storm… Sen dess är jag fast!
Du är ju en mångkonstnär när det gäller alkoholhaltiga drycker. Brinner för både Whisky och Punsch. Varför valde du att blogga om båda dessa drycker?
Ja som sagt, jag hade en hel del bollar i luften med just whisky och jag höll på och noterade ner ganska detaljerat allt jag provade i whiskyväg, och sen allt det här med mässorna och att så småningom börja arbeta som provningsledare gjorde att jag kände att det kanske var dags att ta steget fullt ut och börja blogga. Jag kände att jag nog kunde tillföra något med den typ av tastingnotes jag skriver som är väldigt fokuserat på just doft och smak men inte så mycket på bedömning i bemärkelsen sätta betyg eller poäng. Det där finns det så många bloggare som håller på med och allt det där är så subjektivt ändå, så jag kände att det kanske kunde vara skönt för folk att bara ta del av ens beskrivningar. Om man sen utifrån beskrivningarna tycker att det verkar vara en intressant whisky så köper man den och gör bedömningen själv helt enkelt.
När det gäller Punsch så upptäckte jag liksom Punsch på nytt för ett tag sen och bestämde mig för att starta sidan Vi som älskar Punsch (länk). Punschmarknaden har ju fullkomligt exploderat de senaste åren, nu finns det nog en tolv sorter eller så tillgängliga via bolaget, och det finns en otrolig variation i stilar som har att göra med allt från hur recepten är sammansatta, vilken sockerhalt det är, vilken typ av socker man väljer att använda, olika ”kryddningar”, till om det är med betoning på Arrak eller med betoning på Rom och så vidare. Sen är det ju en dryck med en väldigt intressant historia men också en dryck som tar sig väldigt intressanta uttryck i samtiden på något sätt. Punsch fyller liksom en funktion eller ett tomrum som inte har fyllts förrän nu, och på sidan så ger jag möjlighet till djupdykning genom mina tastingnotes, och man kan ta del av recept och spännande intervjuer med Punschtillverkare! Så den sidan får ni gärna kolla in!
Kan du för oss ofrälsta ge oss några nybörjarråd när de gäller Punsch?
Ja absolut! Köp hem två till tre sorters Punsch men strunta i Cederlunds och Karlshamn, kör hellre då en riktigt Rom-tung Punsch (exempelvis Facile), en riktigt Arraks-stinn Punsch (som Roslags) och något mitt emellan (som Malmköpings mässpunsch). Sätt ihop en liten provning av det hela och drick rumstempererat, ordentligt kylskåpskall och lagom ljummen. Känn skillnaderna och spännvidden.
För whiskynördarna rekommenderas att blanda till en ”silverkant” där du helt enkelt häller i en skvätt orökt bourbonlagrad whisky i Punschen, supergott! Experimentera lite och försök att komma fram till de proportioner och smaker som passar dig. Punsch är dessutom otroligt gott att hälla över glass, i sockerkaksbotten till tårtan, i grädden eller varför inte avnjuta ett glas Punsch till en god mögelost vettja!
Förstår att det kan vara svårt att välja, men när du sitter där en kall vinterkväll framför brasan, vad kommer att finnas i glaset? Whisky eller Punsch?
Under årets kallare tider blir det en rökt whisky och under den varmare tiden blir det kylskåpskall Punsch!
När du recenserar en whisky, hur brukar du då gå till väga?
Det är inte så komplicerat egentligen, jag tror jag gör som dom flesta. Jag häller upp 1-2 centiliter i mitt grappaglas, som oavsett whisky definitivt är överlägset exempelvis Glencairnglas när det gäller att ta fram en whiskys mjuka och fruktiga sidor och tona ner de spritiga sidorna. Sen får whiskyn lufta sig ungefär fem minuter självklart beroende på ålder och alkoholhalt. Jag börjar dofta ganska långt ifrån, cirka 20 centimeter för att sen långsamt gå närmare och närmare näsan. Det är otroligt spännande vad mycket dofter man faktiskt kan plocka upp på långt avstånd. Till slut har jag näsan ganska djup i glaset. Jag provar att dofta med båda näsborrarna, vinklar glaset så att jag kan växla mellan att dofta med höger eller vänster näsborre. Växlar också mellan att andas in bara genom näsan, eller mycket givande med näsan i glaset andas jag in bara genom öppen mun, då kommer ofta helt andra saker fram!
Under tiden som jag doftar på dessa olika sätt noterar jag sånt jag kommer att tänka på. Sen smakar jag och då smakar jag verkligen bara en liten, liten, liten sipp. Försöker fånga upp vad jag tycker att det smakar; vilka är de första smakerna? Hur känns det på tungan och i övriga munnen? Vilka smaker kommer lite längre in i smakupplevelsen? Vilka smaker avslutar? Nästa gång tar jag en större sipp och så vidare. Jag funderar på om det var annorlunda, om något förändrades, och sen inväntar jag eftersmaken en gång till. Därefter brukar jag försöka tänka över och notera ner mitt helhetsintryck.
Dina whiskyrecensioner är endast på engelska. Varför?
Ja, det var egentligen lite strategiskt tänk eller vad man ska säga, när jag började blogga fanns det ingen bloggare i Sverige som skrev på engelska så det handlade väl lite om att göra nåt som ingen annan gör och att faktiskt i och med det nå ut till folk utanför landet. Sen så recenserar jag ju en hel del svensk whisky och en hel del från svenska oberoende buteljerare, och en del av dom grejerna går ju att få tag på för folk utanför Sverige så på det sättet är det ju gött om folk som inte läser svenska kan få en inblick i vad vi håller på med här i Sverige, så det var helt enkelt så jag tänkte.
Topp 5 whiskys som du druckit?
Oj vad svårt! Att prova och dricka whisky i allmänhet handlar så mycket om sammanhang tycker jag men, men om jag måste klämma fram ett svar så skulle jag nog säga Laphroaig 1980 27yo, Laphroaig 30yo, Laphroaig 40yo, Connemara 13yo slutlagrad i 18 månader på Single Oloroso Cask V07/0887, och sist men inte minst Svenska Eldvattens Bruichladdich 2006 9yo lagrad på en first fill single oloroso sherry hogshead.
Bästa svenska whisky du provat?
Definitivt den senaste single casken från Smögen, lagrad på en Bordeaux Barrique i 5år och 4 månader!
Vad är det som är speciellt med whisky enligt dig?
Det är så mycket som är så speciellt med just whisky. För det första är det ju definitivt den bästa spritdrycken som finns av världens alla spritdrycker. För det andra så finns det en sån otrolig variation i smaker och stilar! Tänk bara på lagringen, vilken typ av fat som används, vilken typ av ek, vad har varit på fatet innan, och sen det här med rökning av malten eller inte, alla olika stilar och variationer som går att åstadkomma bara med dom parametrarna, fantastiskt! Och sen när man tänker på att säg en 30-årig Laphroaig har legat på fat, i trettio år! Och väntat på dig hur länge som helst medan en massa saker har hänt runt om i världen under tiden som whiskyn legat där och gottat sig och… jaa, det är bara fantastiskt att tänka på!
Hur ser du på att fler destillerier börjar överge åldersbestämning på sina releaser?
Jag tycker det är riktigt tråkigt att många destillerier inte verkar ha så gammal whisky i sina lagerhus nu för tiden, men för mig spelar det egentligen ingen roll hur gammal whiskyn är. Det viktigaste är att whiskyn är god och är den det så skiter la jag i vad det är för ålder. Jag menar, kolla Laphroaig Quarter Cask, den fanns långt innan folk började snacka om NAS, och den är hur bra som helst, 5-10-årig Laffe som slutlagrats i åtta månader på kvartsfat. Eller Connemara Original, samma sak där, den fanns långt innan folk började snacka om NAS, är en hur bra och balanserad blandning som helst av 4, 6 och 8-årig Connemara. Som sagt, är whiskyn bara god så spelar det väl ingen roll hur gammal den är. Om det är något med NAS-trenden som är dåligt så är det väl i sådana fall att priserna överlag är helt absurda, men tycker man att det är för dyrt så är det ju bara att låta bli att köpa skiten höll jag på att säga…
Vi har hört att du är ett fan till Kilbeggan Distilling Company på Irland. Kan du berätta om det?
Ja det stämmer bra! Det som gjorde att jag fastande för det företaget och deras två destillerier Cooley och Kilbeggan var ju främst för deras whiskey Connemara, som är den enda rökta irländaren och en slags kusin till whisky från Islay. Connemara är en alldeles lagom rökt whiskey (14-20ppm) med en mycket fin äppelsötma och sin ”gröna” och skogiga torvighet i både doft och smak gör den unik bland rökt whisky.
Jag har fullständigt gått all in på Connemara och har förmodligen Sveriges (om inte världens?) största samling av den. Mitt intresse för Connemara resulterade i att jag 2009 startade fan-sidan Connemara Clan (länk), som i sin tur resulterade i att jag blev tillfrågad av familjen Teeling om jag ville ta mig an en ambassadörsroll för Connemara i Sverige, göra provningar åt dom och få prova kommande produkter med mera, klart jag ville!
Med tanke på det, upplever du att många glorifierar skotsk whisky framför annan whisky, även om den kan vara minst lika bra?
Jag kan väl säga såhär, jag har främst upplevt att man dissar Bourbon. Jag vet inte hur många gånger jag hört: ”Bourbon är inte riktig whisky, den görs ju av majs!”. Det där är bara hur dumt som helst… det största misstaget jag tror man gör är att förvänta sig att Bourbon ska smaka som single malt, och så blir man förvånad och förvirrad när det inte gör det. Försök då att nollställa förväntningarna och öppna sinnena lite vettja!
Med ditt stora musikintresse, kan du tipsa om en bra låt till en riktigt rökig Ardbeg?
Njae, jag har så dålig koll på Ardbeg, hehe, men slå upp en ordentlig dram av Wild Turkey 101, slå på plattan Traveller av Chris Stapleton, första och femte låten så är livet riktigt, riktigt bra!
Om du fick bjuda in 3 valfria personer till en privat provning hemma, vilka skulle du vilja bjuda in och varför?
Bellman, Frank Zappa, och Charles Mingus, haha! Det skulle nog bli en väldigt speciell upplevelse, både för dom och för mig!
Om du fick sätta ihop en provning för oss övriga whiskybloggare, vilka fem sorter skulle det finnas på bordet och varför?
Då väljer jag självklart de fem jag listade ovan. Vi skulle alla ramla av stolen bara för att det är så sjukt god whisk(e)y vi provar!
Har du några planer på att utveckla ditt stora whiskyintresse ytterligare, i så fall hur?
Njae, jag vet inte riktigt… när det gäller just whiskydelen i mitt liv så känner jag mig rätt nöjd med den blandning av hobby och jobb som jag fått till hittills, det skulle i sådana fall vara att nån gång i framtiden arbeta mer som provningsledare! Både på pub och att åka runt lite mer hos whiskysällskap runtom om i landet, mer än vad jag fått till hittills. Sen skulle det vara otroligt skoj att framöver försöka få till lite Punschprovningar, det ser jag verkligen framemot!
Till sist: Kan du ge våra läsare något/några whiskyråd?
Vattna inte din whisky förrän du doftat och smakat ordentligt! Som provningsledare och inte minst som monterpersonal på mässor förvånas jag något otroligt över hur många gånger per mässa jag får frågorna: ”Hur stark är den?! Ska den vattnas?”, eller ännu konstigare, att man det första man gör vattnar whiskyn direkt… utan att ens ha provat den… Tyvärr är det så att den finns en idé eller kanske till och med fördom som sprids av, hör och häpna, branschfolk (!) att whisky ska vattnas och också vattnas på slentrian för att den då per automatik ”blir bättre” och för att den ”öppnar upp sig”. Det där är så dumt så det är inte klokt. Vattna en whisky gör man väl för att man tror eller tycker att det behövs. Men gör man det innan man doftat och smakat kan man ju inte gå tillbaka och det säger sig självt att man inte heller får uppleva en eventuell skillnad. Det finns inget som säger att en whisky ”blir bättre” eller ”öppnar upp sig” för att den vattnas. Det enda man kan vara säker på när man vattnar det är det sker en kemisk reaktion i det att dryckens struktur förändras som i sin tur kan upplevas som att den ”öppnar upp sig”, men det är definitivt inte givet att den per automatik ”blir bättre”, så ta det lite lugnt med vattnat och vänta tills du doftat och smakat ordentligt
Här hittar du tidigare intervjuer med whiskybloggare (klicka för länkning):
Frida Birkehede – Änglarnas Andel
David Tjeder – Tjeders Whisky
Johan Borgemo – Whiskynörden
Fredrik Strömberg – Veckans Fredagswhisky
Fredrik Larsson – Whiskyarkivet
Tone Skavhaug – The Ladies’ Share
Anki Ulvmåne – Mrs Wolfmoon
Intressant det han säger om vattningen…. Själv dricker jag oftare och oftare min whisky utan vatten. Visst blir det i stort sett alltid annorlunda med vatten, men den intressanta frågan är ju; blir det bättre? Ofta är svaret på den frågan nej tycker jag!
Som jag upplever det så är det så otroligt olika bland whiskies. Vissa mår bättre av vatten, medan andra dör helt…
Däremot kan jag tycka att några droppar vatten aldrig blir fel, då det öppnar upp dofterna (läs förstärker). någon/några droppar vatten ändrar dessutom i min mening aldrig alkoholhalten eller smakerna – endast förstärker dem
Jag provar alltid utan vatten först. Vissa tycker jag blir bättre och vissa tål inte vatten alls tycker jag. Har märkt att många rökiga whisky på fatstyrka blir i mitt tycke bättre med vatten.
Ett intressant exempel är Aberlour a´bunadh…… En whisky som alla jag känner, (och jag själv också förut), häller en rejäl skvätt vatten i. Den ligger ju på ca 60%. Men jag har dricker den gärna helt utan vatten och tycker den är helt underbar så! Den är underbar även med vatten men utan vatten är den i mitt tycke ändå lite vassare.
Dricker de flesta med minst ett par droppar H20, lite rökigare eller alkoholstarkare (typ fatstyrka) med lite mer.
Ett fåtal tål inte vatten, ex. HP18 passar klart bäst som den är.