Denna vecka har vi fått förmånen att prova en av Folke Anderssons skapelser i hans omtalade Part Nan Angelen (P.N.A) serie av singel malt från ovanliga destillerier i Skottland. Vi tyckte det passade perfekt då vi har fått en liten intervju med Folke.
Den whisky som vi provat är den senaste och 16:e upplagan, P.N.A XVI 1995. Den kommer från destilleriet Glenburgie i Speyside. Whiskyn är baserad på tre unika fat som hittats i ett litet och undanskymt destilleri i den nordligaste delen av Speyside-distriktet. Destilleriet finns inte kvar i samma tappning längre utan byggdes om under 2003-2004. Något som gör P.N.A. XVI 1995 än mer exklusiv. Den är lagrad 19 år på bourbonfat.
Doft
Kent: Oj, vilken underbar doft! Fantastiska rena dofter där blommor och örter i massor dansar fram.
Beppe: Ja, sannerligen en mycket angenäm doft. Det är honung, vanilj och blommor i en härlig kompott. Det här är en whisky som ska behandlas med respekt och omsorg.
Kent: Jag upplever att det finns en hel del mynta eller mint i doften som tillsammans med den örtiga blommigheten skapar en väldigt fin balans. Allt mjukas upp av de mer smöriga influenserna av vanilj och smörkola. En underbart trevlig doft!
Beppe: Precis, det finns en söthet där som kommer efter ett tag som får mig att tänka på bourbondofterna från vår bourbonvecka. Det är som en söt vaniljig ek tittar fram och som är otroligt behaglig. Allt avrundas av viol, eukalyptus och mandel. Sannerligen en whisky som lovar mycket.
Smak
Kent: Det här tycker jag om. Den är precis så underbart som doften lovade. Blommor och örter spelar en symfoni tillsammans.
Beppe: Jag upplever direkt en stickig pepprighet som slår mot tungan. När pepparsmaken ebbar ut så smyger sig vanilj och honungstoner och blommighet fram. Det här är en whisky som inte är så bråkig, utan det kommer rena torra smaker en efter en. En slags torr smörighet blandat med blommor och gräs.
Kent: Ja, visst är det underbart pepprigt. Torrt och pepprigt, där mynta återigen gör sig påmind. Det är som att man står vid färska ört-avdelningen på ett varuhus. Örter i mängder. I avslutet förnimmer jag mer fuktiga smaker som skapar en sorts balans till de blommiga/örtiga tonerna.
Beppe: Håller med, efter ett tag kommer det söta fruktsmaker som äpplen och övermogen ananas. Eftersmaken är lång och fylld med gräsiga och örtiga toner med ekkarraktär.
Betyg
Kent: Jag måste säga att jag älskar sådana här whisky, där de vackra blommiga dofterna/smakerna får en framträdande roll. Och när det ändå balanseras med sötare vaniljtoner och fruktiga estrar på detta sätt– ja då är jag såld! Detta är en underbar whisky som absolut var en njutning att smaka. Kan bara tacka Philipson/Söderberg för samplet och tack Folke Andersson för ytterligare ett mästerverk. Jag kommer att ranka denna högst av de jag recenserat hittills och ger den 8.2 i betyg och klassar den helt enkelt som ”Underbar”.
Beppe: Detta är en whisky av hög klass. Lite tråkigt att veta är att det ursprungliga Glenburgie som destillerade dessa ljuvliga droppar inte finns längre. Destilleriet har nämligen genomgått en omfattande ombyggnad 2003-2004. Den enda officiella buteljeringen av Glenburgie är en 15-årig cask strength som släpptes 2002. Den är dock nästintill omöjlig att få tag på. Därför får vi tacka Folke Andersson för hans välgärning att nosa reda på dessa gamla fat och buteljera dem. Jag kan bara uppmana er att ta chansen smaka Glenburgie som single malt om ni får chansen. Vanligtvis är Glenburgie en av hörnstenarna i blenden Ballantines. Betyget blir absolut 8.0. En underbar whisky!
Till betygslistan, klicka här