Vi provar Bowmore Enigma 12 YO. Bowmore Enigma är lagrad på både bourbon- och sherryfat i 12 år. Denna kombination borde borga för en komplex smakbild och vi tycker att det är tråkigt att denna har gått ur tiden och ersatts av en NAS (No Age Statement) utgåva vid namn Bowmore Black Rock.
Doft
Kent: Blåbär är det första jag tänker på. Sedan kommer blommor och honung fram. Efter en stund kliver sherrytonerna fram och då i form av torkad frukt, citron, gammal ek och möbelpolish. En tämligen trevlig doft som i grunden är ganska söt. Röken är bara som en förnimmelse i bakgrunden.
Beppe: En kraftig mustig doft som skriker torkade frukter, inlagda frukter, vanilj.
Svavel och en subtil rökighet finns där och dansar runt de andra dofterna utan att lägga sig i alltför mycket. Sherryinfluenserna är tydliga utan att ta överhand. Det finns blommor och vanilj där.
Smak
Kent: Mjuk och försiktig i början. Det är som att smakerna träder fram en efter en, och inte samtidigt. Det blir ingen direkt smak-explosion. Först är det söt fruktigt tuggummi och blommor som visar sig. Senare kommer de mer ”mörka” smakerna såsom; gammal ek, tjära, kol, rök och varma skogsbär. Till sist är det rostade mandlar tillsammans med övermogna daddlar som intar scenen. Intressant hur allt börjar sött för att gå över till mer torra smaker när trätonerna kliver in. I avslutningen är det röken som dominerar och ger sista puffen i form av våt rök, aska och torv runt en bitter eksmak.
Beppe: En rivig whisky som inte är alltför komplex. Kan bäst beskriva den som en mustig rökig jul. Det jag menar med det är att först kommer de klassiska sherrytonerna. Efter det kommer bourbontonerna, dock inte lika kraftiga. Under tiden så växer rök- och asksmak som totalt dominerar eftersmaken. Eftersmaken är aska och rök och bara det. Fikon och dadlar blandat med lite enbär finns också någonstans.
Betyg
Kent: Det är som att citrus och vaniljtonerna från bourbonfatet här har en kamp med de mer dominerande sherrysmakerna. Men det hela fungerar förvånansvärt bra ändå, då det uppstår någon sorts balans mellan smakerna. Det är inte en svår och komplex doft- och smakbild. Dock intressant i den meningen att de olika smakerna får möjlighet att skina var för sig. När det gäller röken i Enigman så är den också intressant, då den i doften är väldigt anonym, i smaken balanserad och i eftersmaken dominant. Jag klassificerar denna som njutbar och ger den betyget 6.4
Beppe: En trevlig Bowmore som är helt ok. Betyget blir 6.9. Det är en njutbar whisky. Det som drar ner intrycket är den märkliga färgen som finns i nästan all Bowmore. Varför denna karamellfärg. Skärpning Bowmore!
För att komma till Betygslistan, klicka här.